BLOG

Hallå där. Stopp. Stanna. Ja, just du.

Öppna ögonen. Se dig omkring. Kan du se det som är runt omkring dig? Jag menar verkligen SE. Se klart? Eller är du förblindad av ‘måste rusa framåt, har inte tid’-tankar? Jag bara frågar, vad är det du jagar efter? Varför är det så bråttom?

Upplever du de vackra skiftningarna i naturen? Känner du doften av jorden och fruktträden nu när naturen sakta går över i höst. Känner du vinden mot ditt hår eller ansikte när du är ute och går? Kan du höra ditt eget andetag. När du sätter dig till bords och ska äta, är du medveten om hur maten smakar? Att du är lyckligt lottad som kan äta dig mätt varje dag. Har du någonsin skänkt en tanke på hur maten du har på tallriken kommit dit och på alla människor som är involverade i den processen? Ingenting är separerat. Inga händelser, människor eller företeelser.

Det du gör nu, just nu, kommer få effekter och sprida sig som ringar på vattnet. Karma. Lagen om orsak och verkan. Så är du medveten om vad du väljer att göra? Och hur det kommer påverka andra människor? Är du medveten om vad du väljer att säga och hur det kommer att påverka andra människor? Måste negativiteten du har inombords nödvändigtvis kläs i ord? Eller kan du stanna upp och möta det inom dig istället? Alltså sätta dig – i meditation –  sluta ögonen, möta de negativa tankar och känslor du har inom dig. Se och möta det kärleksfullt precis som du skulle mött ett litet oskyldigt barn. Och se att det inte är beständigt. Stanna kvar, ge inte upp för det som vill distrahera dig runtomkring. Och om du ger det tid och tålamod så kommer du se hur det transformeras i ditt öppna och modiga hjärta. Så att friden och stillheten till slut kan omsluta dig.

Stressen, irritationen, ilskan eller oron försvann och ingen behövde höra det från dig. Det försvann. En fridfull krigare. Så kan du möta det som bekymrar dig eller stör din frid. Istället för att kämpa mot något och göra något till en måltavla för din negativitet. Bjud in friden i ditt hjärta istället.

My friends, it is through the establishment of the lovely clarity of mindfulness that you can let go of grasping after past and future, overcome attachment and grief, abandon all clinging and anxiety, and awaken and unshakable freedom of heart, here, now“. – Buddha

Lyssna gärna på Olafur Arnald och Alice Sara Otts vackra stycke ‘Letters Of a Traveller’ här. Slut ögonen och upplev.

Foto av min vän Sebastian Mullaert

Balans i sikte – en sommarresa genom kroppen

I detta inlägg skriver jag först årstiderna och kopplingen till ayurveda. Längre ner om spännande insikter som lett till ökad balans för mig på ett fysiskt plan under sommaren. Även här finns en koppling till ayurveda. Ayurveda betyder ursprungligen läran om livet och är en holistisk filosofi från Indien som hänger väl samman med yogatraditionen, även den från Indien.

Sommaren börjar gå mot sitt slut. Hösten är på väg in, en ny årstid och med det även en ny slags energi. Sommaren och början av hösten är, säger man enligt ayurveda, präglad av pitta energi. Pitta står för elementen eld och vatten och sägs pågå från juni/juli – oktober/november. Man känner lättast igen pitta-perioden med sommarvärmen vilket vi fått känna av de senaste dagarna. Eldelementet ger i september-oktober sin sista färgsprakande kraft i naturen då man ser löv i röda, gula och orange färger. Pitta-årstiden ger sen vika för kylan och höstlöven faller vilket brukar ske i oktober. Sen tar vata perioden över från oktober/november – februari/mars. Vata är den andra doshan (energitillståndet) som står för elementen rymd och luft. Nu har löven fallit från träden och naturen visar mer rymd och luft mellan grenarna. Vädret kan skifta mellan höga, klara dagar och det kan vara mer blåsigt och instabilt väder. Det blir allt kyligare, frosten kommer och går även ner i jorden. Vata pågår tills tjälen går ur jorden ungefär i mars beroende på var man bor. Nu är det Kapha perioden som tar över, februari/mars – juni/juli. Kapha doshan står för vatten/jord. Jorden fortsätter vara kall ett tag till och det fordras en viss mängd av solens värme för att värma upp jorden och få det frusna vattnet i naturen att flöda på nytt.

När årstiden växlar och vädret förändras i naturen sker en motsvarande omställning inom dig.
Hur medveten är du om detta? Hur väl lyssnar du på din kropps signaler om vad som är bra mat för dig (inte enligt senaste dieten eller senaste forskningsrönen)? Om vilken tid du egentligen mår bäst av att gå och lägga dig eller gå upp på morgonen? Om hur många timmars sömn du mår bäst av? Om när du behöver röra på kroppen respektive ta en vilopaus? Om när du behöver stanna upp, lyssna inåt och känna efter vad som är rätt riktning och bra val för dig i livet?

Jag vill knyta an till en period i mitt eget liv. Varför jag tar upp just ayurvedan är för att jag känner mig väldigt inspirerad av den just nu. Jag har tidigare (för 14 år sen) lärt mig ayurvediska principer på ett ganska ytligt plan (gick en veckas kurs) och kommit i kontakt med den på olika sätt men nu visade mig livet vägen tillbaka hit igen. Yoga är nära förknippat med ayurveda, eftersom de är sprungna ur samma vediska kunskapstradition. De gamla ayurvediska läkarna föreskrev ofta, utöver råd om kost, sömn, örtmedicin, relationer och arbete även olika yogaställningar som bot mot olika besvär och även idag får man sådana råd. Men ayurvedan är så mycket mer än detta, det är en oerhört komplex lära som, enligt hur jag uppfattat det, det tar 10 år att bli läkare inom.  Inom ayurvedan består även människan av de tre dosherna, vata, pitta och kapha. Vi föds med en specifik och unik sammansättning doshor som är att likna vid vår genetiska uppsättning – tre kvaliteter som ursprungligen befinner sig i en inbördes balans. Vi är friska från födseln men det är vår livsstil och yttre miljö som gör oss sjuka genom att doshorna hamnar i obalans. Att utforska sin obalans och hitta tillbaks till balansen är för mig en oerhört spännande upptäcktsfärd att göra.

Efter en intensiv period för mig under vintern och våren med mycket arbete, olika karaktär på uppdragen, båda föräldrar som är sjuka och emellanåt stress och oro kunde jag märka att min kropp hamnade i obalans. Ovanpå det gick jag ut och åt oftare än vad jag brukar och gick och la mig sent. Hamnade ofta vid datorn strax innan jag skulle sova vilket gjorde att jag sov sämre.

Obalansen kom trots att jag medvetet försöker leva som jag lär, med yoga, meditation, vila, bra mat och vanor däribland regelbunden kontemplation inåt. Så jag bestämde mig under sommaren för att vara långledig. Jag har varit ledig i nästan två månader och ägnat stor del till att vila, utöva yoga och meditation även ute i naturen, träna styrketräning, gå promenader längs havet, läsa böcker, laga god och hälsosam mat och träffa nära och kära. Åkte även iväg på två retreater, den ena till vackra Gilleleje och den andra till underbara Haväng på Österlen där vi yogade och mediterade utomhus i alla slags väder. Och fick förkovra oss lite grand inom ayurveda. Sommaren och all vila har gett mig många insikter. Jag har levt det jag skulle vilja kalla “simple living”. Nära naturens gång.

En insikt från sommaren vill jag dela med dig här. Det handlar om det fysiska planet. När jag för ett par veckor sen återigen började förkovra mig inom ayurveda (rekommenderar böckerna “Ayurveda för kropp och själ” av Eva Sanner/Peter Ljungsberg samt “Skapa din egen hälsa med Ayur-Veda” av Majvor Stigson) blev jag överraskad. Visst kände jag till att jag, sedan jag blev egen företagare 2006, levt ett väldigt oregelbundet liv vad gäller sömn och mat. Men jag hade inte lika stor insikt i vilken påverkan detta har haft på min hälsa och sömn. Och just regelbundenhet är en av de viktiga grundpelarna för att hitta till balans enligt ayurvedan. Självklart kan man tycka när man läser det så här i efterhand. Det kände jag ju till men jag levde inte efter det. Regelbundenhet blev bl.a. det jag valde att testa under sommaren. Det avgörande här har blivit för mig att gå och lägga mig kl. 22 och gå upp kl. 6 på morgonen. En annan superviktig grundpelare inom ayurveda. Och detta förespråkar man för alla tre kroppstyper oavsett om man upplever sig vara kvälls- eller morgonmänniska. Jag måste säga att jag inte nog kan intyga hur bra jag mår av detta. Och jag är övertygad om att ayurvedan precis som yogan ännu lever kvar efter flera tusen år för att de funkar! Här har vi västerlänningar så mycket att lära oss…

Maten sen då. Jo, det är en annan sak jag har förkovrat mig i under sommaren då jag märkt att min matsmältning inte funkade som den skulle. Den har varit i olag förmodligen under en längre period än jag insett. Vilket har lett till sämre immunförsvar. Så i sommar har jag gjort flera saker som hjälpt mig att få bättre matsmältning. En del härstammar från ayurvedan annat från en ‘sunt-förnuft-filtrering’ och olika kurer jag hittat på nätet. Jag har provat mig fram och känt efter hur kroppen har svarat. En mycket intressant studie kan jag säga. Och resultatet? Jag känner mig mycket piggare och magen funkar igen!
Vill du veta hur jag gjort kan du läsa vidare här.

– Under en månad inledde och avslutade jag dagen med Holistics Aloe Vera som sägs vara antiinflammatorisk och läker slemhinnorna.
– Under lika lång tid drack jag innan varje mål tid ett glas ljummet vatten med 1 msk äppelcidervinäger som sägs vara bakteriedödande och håller blodsockret mer stabilt. Framför allt, det stimulerar matsmältningen.
– Har sen två månader tillbaks slutat äta gluten och även till 95% mejeriprodukter och socker.
– Äter frukost vid 8-9 största målet mat kl 12-14 och sista målet mat kl 18-19, försöker ej äta efter det.
– Tuggar maten 25-30 ggr innan jag sväljer vilket underlättar betydligt för matsmältningen
– Avslutar dagen när jag kommer ihåg det med att dricka uppvärmd havre- eller mandelmjölk med en halv tesked ingefära, kardemumma och gurkmeja som vispas i. Det här är en otroligt skön stund att avsluta dagen med och gör nattsömnen god och lugn. Och kryddorna befrämjar matsmältningen.
– Och, det mest otippade…! I ett par veckor har jag tre-fyra ggr per vecka inlett morgonen med egen oljemassage (kallas Abhyanga enligt ayurveda och är ytterligare en av grundpelarna)av kroppen och ibland även hårbotten med uppvärmd sesam olja. Detta kan jag varmt rekommendera! Och jag vet, det är svårt att hinna med men gör det 1 gång per vecka, t.ex. på lördag eller söndag morgon vetja! Varför? Jo sesamoljan innehåller mycket antioxidanter som motverkar fria radikaler och har en renande effekt på huden. Massagen öppnar kroppens kanaler, stimulerar matsmältningen och avlägsnar gifter från kroppen. Dessutom är den lugnande för alla kroppstyper och immunförsvaret stärks. Det är obeskrivligt skönt med varm olja på kroppen, särskilt när det är kallt ute. Har man torr hud, sprickor på hälarna och torr och kliande hårbotten är detta mumma. Har man värkande leder eller ömma muskler likaså. Efter oljemassagen duschar man som vanligt och bra är att man slipper hudkräm, ansiktskräm och fotkräm.
Rent generellt äter jag sen ett par år tillbaks såhär:
– Främst vegetarisk varm mat. Mat som är inspirerad av ayurveda (infört än mer i sommar). Lite raw food, främst frukostar, smoothies och kakor/efterrätter (dock ej kallt utan rumstempererat). Äter fisk ibland. Ungefär 1-2 gånger per månad äter jag kött, vilt eller oxkött, då min kinesiske läkare rekommenderat mig att äta det som hjälp att balansera sköldkörteln som jag haft problem med i perioder.
– Undviker kylskåpskall mat och kalla drycker eftersom det försämrar matsmältningen både enligt ayurveda och kinesisk medicin.
– Dricker ofta ingefärste där jag skivar färsk ekologisk ingefära och kokar i vatten några minuter.
– Inleder dagen ofta antingen med ingefärste eller med hett vatten med saften av en halv citron.

Oj vad detta låter pretentiöst kanske. Men nej, jag är inte perfekt. Långt ifrån. Jag har alltså varit ledig i TVÅ månader och haft tiden och framför allt STOR motivation. Jag var väldigt trött på att jag inte var i balans, att magen inte funkade som den skulle och att jag kände mig ofta trött allra mest på vintern och på morgnarna. Nu kommer självklart prövningen att fortsätta upprätthålla balansen i vardagen när hösten och därmed arbetsperioden inleds. Det vore jätteroligt om någon kan finna någon inspiration eller hjälp genom detta. Hör gärna av er och berätta om ni testar och märker skillnad.

Same same but different

När du vaknade i morse, vad tänkte du på då? Eller igår kväll innan du skulle somna? Hur upplevde du det, då när dessa tankar seglade in i ditt sinne? Minns du?
Tänkte du på hösten som börjar nalkas? Och på allt som ska göras i höst? På hur det ska bli? På hur du ska hinna med? Eller var det på något som hänt under sommaren?

Ibland känner vi oss ensammast i världen om något vi är med om i livet. Känner oss utanför, udda, annorlunda. Vi har kanske blivit uppsagda från jobbet, är sjukskrivna, ligger i skilsmässa, har svårt att få barn, känner oro inför framtiden, känner oss låga, har sjuka anhöriga eller har svårt att hitta till eller upprätthålla balansen i livet.

Men det finns goda nyheter. Om vi tittar på roten till det onda, till att vi mår som vi mår, så finns det massor att utforska så att vi kan känna större inre tillfredsställelse och lugn. Inte genom att försöka kontrollera andra människor. Inte nödvändigtvis genom att förändra situationen eller något i det yttre. Det utesluter naturligtvis inte att det ibland behövs handling. Nej, det som är så spännande är att vi kan påverka hur vi förhåller oss till det som sker. Det är här det börjar bli mycket intressant. För detta kan sägas vara nyckeln till frihet! Och vi får inte glömma bort att vi inte är ensamma. Vi sitter alla i samma båt och har så mycket mer gemensamt än vi tror.

Nyckeln till frihet handlar inte tankarnas innehåll nödvändigtvis. Visst kan vi dras ner av vissa negativa tankar. Och bli uppskärrade av andra. Men hur vore det om du inte trodde på dina tankar? Hur skulle livet se ut då? Om du lät tankarna vara så att säga, såg till att de inte ‘slog läger’ i ditt medvetande och faktiskt även i din kropp?

Och detta, dvs. vad som händer när vi tror/inte tror på det vi tänker, är det som jag själv haft en brinnande iver att vilja utforska sen den dagen (i januari 2004) jag kom i kontakt med, och började utöva yoga och meditation dagligen. Med yogans olika övningar och idogt utövande kunde jag uppleva en större medvetenhet efterhand. Utöver allt det fysiska positiva som hände förstås. Jag kunde se mina tankemönster och olika reaktioner som utlöstes av dessa. Och med fortsatt praktiserande kunde jag successivt släppa på flera av dessa (praktiserandet pågår ständigt vill jag ödmjukt lägga till). Vissa tankemönster sitter som berg, t.ex. sådana som ibland gått i arv från våra familjer eller i vår kultur. “Jag är inte värd att älskas” är en klassiker t.ex. Den har nästan blivit en folksjukdom här i västvärlden. Som orsakar t.ex. att vi gör allt vad vi kan för att prestera och visa vad vi kan så att vi blir bekräftade. Eller försöker lägga på en mask och vara trevliga (ibland kallat “mr-nice guy syndromet”). Vi vill uppnå vissa saker och sätter våra mål omedvetet baserat på en grundläggande känsla av att inte vara värdiga kärlek. Konsekvenserna kan bli många och förödande inte bara för oss själva men även för andra i vår omgivning. Den gemensamma nämnaren kan vi nog generellt säga blir stress. Stress kan yttra sig på så många olika sätt och är orsaken till många sjukdomar.

De allra flesta av oss människor är dock inte ens medvetna om vad vi tänker. Vi har då svårt att se orsak och verkan i våra liv (karma). Vi lever på autopilot och skyller oftast vårt mående på andra människor och omständigheter. Det och det hände och därför mår jag si eller så. Eller så anklagar vi oss själva. Vi borde veta bättre eller vi borde vara annorlunda än vi är. “Here we go again”, samma sak händer om och om i livet.

Whatever a person does, the results will follow him to the farthest reachest. There is nowhere, not on earth or in the sky, that the results of our deeds will not bear fruit” – The Dhammapada

Det är lätt att man dömer sig själv när man väl upptäcker det som upprepar sig gång på gång i ens beteende eller i livet. Med hjälpa av yoga och mindfulness kan vi istället sakta börja utforska oss själva, dvs. tankar, känslor och beteende. Vi påbörjar då en process som vi kan kalla för rening (‘purification’).

Enligt buddhistisk psykologi innebär denna ‘purification’ att släppa på spänningar, konflikt, distraktion, sorg och oro. Och vi utvecklar och förfinar förmågan till koncentration.

I yogans filosofi (Patanjali’s verk ‘Yoga Sutras’) finns ordet Saucha (sanskrit) omnämnt. Sauchas innebörd är rening av kropp och sinne. Här kommer några exempel på vad man kan göra:
– Undvika för mycket berusningsmedel och stimulantia som alkohol, rökning, kaffe, kött, socker, starka kryddor, droger eller äta för mycket
– Utöva renande yogiska tekniker t.ex. yoga asanas (yogapositioner) som stärker och ger kroppen ny energi, tar bort toxiska föroreningar och spänningar. Även pranayama (andningsövningar) är ett exempel på teknik som ger lätthet till kropp och sinne och rensar de subtila energikanalerna (nadis).
Pranayama ger näring åt alla kroppens vävnader och celler och ger ökad koncentration.
Genom regelbundet utövande av asana och pranayama blir det lättare att meditera; kropp och sinne har då förberetts för meditation (dhyana) där koncentration är förstadiet (dharana).

Under den här reningsprocessen som leder till ökat medvetande blir vi först mer medvetna om vad vi tänker och hur vi då agerar och vad konsekvensen blir för oss själva och andra människor. Sen kommer en fas när vi fortsätter agera på samma sätt och är medvetna om att vi gör det men kan inte stoppa det. Och då dömer vi oss själva extra hårt. ‘Jag borde veta bättre’ tänker vi då. Men notera att även detta är en tanke och att även den kan vi sluta tro på.

Vi lider alltså för att vi tror på det vi tänker. Och yoga och mindfulness är goda nyheter eftersom vi kan höja vårt medvetande genom att vi öppnar upp hjärta, kropp och sinne. Och när vi gör det kan vi möta det som varit innestängt under en lång tid. En inre rening. Och när vi möter tankar och känslor och slutar identifiera oss med dessa, det är då vi kan släppa dem fria som ballonger mot himlen.

Leva autentiskt

Vad är viktigt för dig innerst inne? Vad får dig att känna dig levande? När skrattade du hjärtligt senast? Vad gjorde du då? Hur kändes det? Vem träffade du?

Hur är det att svara på dessa frågor? Känns det lätt? Flödande? Känner du att du är i kontakt med din intuitiva inre röst? Eller stöter du på hinder mentalt? Du känner kanske rentav fysiskt motstånd i kroppen?

En av de vanligaste och kanske största rädslorna vi låter oss styras av är nog rädslan för vad andra ska tycka om oss. Vi är ofta också rädda för hur det ska bli i framtiden. Med jobbet. I en viss relation. Någon nära anhörig som har en sjukdom. Vi är rädda för att misslyckas. Eller så tycker vi inte vi är värda att älskas. Detta skapar stress och obalans.

För flera år sen, vid ett möte med en grupp västerländska lärare, uttryckte Dalai Lama stor förvåning till den grad av motvilja mot sig själv och känslor av ovärdighet som västerländska elever uttryckte. Han hade helt enkelt inte mött detta fenomen i sig själv eller i sin kultur. Detta med “unworthiness” verkar vara något som är oerhört vanligt bland oss västerlänningar och något som vi ofta styrs av omedvetet i olika situationer i livet.

Men du. Handen på hjärtat. Vilka val gör du i din vardag när du – oftast omedvetet – styrs av dessa rädslor? Som i grund och botten helt hänger ihop med tankar.

Tillbaka till frågorna. Om du inte hade trott på dessa tankar. Hade det blivit någon skillnad då i ditt liv? Om du, just nu, kan sätta dig bekvämt i stolen med båda fötterna på golvet och luta dig tillbaka ett litet ögonblick. Släppa kontrollen. Vad händer då i dig? Just nu. Jag vet, inte lätt det här. Men du. En sak kan du göra. Stavas andetag. Hänger ihop med sinnet. Om andningen är lugn blir sinnet lugnt. Om sinnet är lugnt blir kroppen lugn och avslappnad.

Så ta ett djupt andetag. Håll andan. Och andas ut. Gör det igen. Och igen. Märkte du? När du höll andan. Gick det att tänka då? Eller blev det ett litet uppehåll mellan tankarna? Ja, just så. Närvaro. Nära varandet.

Yoga och mindfulness handlar om detta.
Att lära sig komma nära kroppen. Sinnet. Andningen. Och att få ökad klarhet i hur dessa fenomen hänger samman. Inget är separerat från det andra. Först lär vi oss hur det hänger ihop under själva utövandet. Sen, med lite träning, i livet, i vardagen. Att få ökad insikt i tankar och känslor. Att lära sig få ett nytt förhållningssätt till tankar och känslor. Att inte låta tankar och känslor ta kommando över ens liv. Att inte leva eller agera reaktivt. Att leva mer medvetet och närvarande. Mer i balans. Att se orsak och verkan. Så vad händer när man låter sig kidnappas av tankar som “vad ska andra tycka om mig eller det jag gör” när jag utför något, t.ex. håller en presentation eller samtalar med någon. Vad händer i mig? I kroppen? Med andningen? Vad säger jag? Gör jag? Eller vad låter jag mig hindras att göra?

Jag har själv i många år studerat sinne, kropp, tankar och känslor som jag genom åren mött i mig själv. De olika rädslor jag nyss gett exempel på har jag mött i mig själv. I olika situationer, i medgång och motgång. Noterat vilka konsekvenser det fått i mitt liv.
Meditation och yoga är och har varit det främsta verktyget på den här resan. Jag möter fortfarande rädslor av den här karaktären i mig själv, men inte lika ofta. Tack vare allt utövande. Jag är nu mer medveten om precis när det sker och brukar då sätta mig med det, i meditation. Och låta det passera förbi. Precis som åskvädret i midsomras. Nuförtiden kan det gå ganska snabbt att släppa tankar och känslor som klibbat fast i mig. Känner mig djupt ödmjuk och tacksam. Förr kunde det haka tag i mig länge. Då var det oftast omedvetet och jag flydde ifrån det jag upplevde som negativt på olika sätt. Hela samhället är ju uppbyggt så att olika flyktvägar finns överallt så det är väldigt lätt egentligen. Ska jag jobba? Äta choklad? Åka någonstans? Ringa någon? Träna? Sätta mig vid datorn? Gå ut? Eller ska jag möta det, precis så som Buddha gjorde när han satt under trädet och mediterade.

Låt oss se in i ett scenario. En märkligt och kanske overkligt scenario kan tyckas men jag vet att det är möjligt. Om du inte trodde på tankar som handlar om oro för vad andra ska tycka om dig. Om du inte trodde på tankar som handlar om oro för hur det ska bli framöver. Om du inte trodde på tankar som säger att du inte duger som du är eller att du inte är värd att älskas. Om du kan förhålla dig till dessa tankar som till molnen på himlen. Du noterar att de är där. Men du låter inte dig svepas med av dem. För innerst inne vet du. Att detta också kommer passera förbi. This too will pass.

Hur hade det blivit då? I ditt liv. Vilka beslut hade du då fattat? Vad hade du tackat ja eller nej till? Vad hade du gjort? Vem hade du träffat? Hur hade det känts?

Livet är här. Nu. Nära. Inte imorgon. Inte igår. Utan nu. Och du. Om en liten port i ditt hjärta och sinne kan öppnas upp så kommer du se något du redan vet djupt inom dig. Och det är att det finns ‘stjärntals’ möjligheter.

PS! Ordet ‘stjärntals’ uppfann min dotter Ebba när hon var 6 år gammal. På frågan vad det betyder svarade hon “mamma, det betyder jättejättejättejättejättemånga”.

Compassion is our deepest nature

Föreställ dig att du går på trottoaren med dina armar fullastade med matvaror och någon helt plötsligt på ett klumpigt sätt stöter till dig så att du trillar omkull och alla dina matvaror sprids ut över trottoaren. När du reser dig upp, ser du dina söndriga ägg och den krossade flaskan med olivolja i en pöl och du är redo att skrika “Idiot, vad är det för fel med dig? Är du blind?”.
Men innan du hinner hämta andan för att tala, ser du att personen som stötte till dig faktiskt är blind. Han ligger också där i pölen med trasiga ägg och olivolja, och din ilska försvinner på ett ögonblick  för att ersättas med sympatisk omtanke: “Är du skadad? Kan jag hjälpa dig upp?”
Detta är rader fritt översatta från Alan Wallace, en västerländsk lärare inom Tibetansk Buddhism.

Vår livssituation är som denna. När vi börjar meditera regelbundet och blir mer medvetna om hur våra tankar har ett direkt samband med känslor och beteende, ökar vår självkännedom. När vi lär känna oss själv mer på djupet får vi också ökad förståelse och medkänsla för andra människor. Så vare sig vi är i situationer som vi upplever inte känns bra för oss eller vi är i situationer som känns bra kan vi med vårt ökade medvetande se klarare i själva situationen. Och när vi klarare kan se att källan till disharmoni och elände i världen är okunskap (engelska: ‘ignorance’), då kan vi öppna dörren för visdom och medkänsla.

“Compassion is our deepest nature. It arises from our interconnection with all things” Jack Kornfield ur boken “The wise heart”.

Medkänsla kan ses som ett öppet självande hjärta som vågar möta smärta och som förmågan att se smärta och lidande i olika former med vänliga ögon. Vi känner då närhet och kärlek till den som lider istället för separation.

Medkänsla finns i vår mänskliga natur, det är den känsla som t.ex. en förälder känner för sitt barn när det gjort sig illa fysiskt eller mår dåligt psykiskt.
Vi kan lättare känna medkänsla när sinnet är tyst och lugnt och när vi tillåter hjärtat att vara öppet.

Ett öppet hjärta och öppet sinne. Det är så vi kan möta vår dag.