Same same but different

När du vaknade i morse, vad tänkte du på då? Eller igår kväll innan du skulle somna? Hur upplevde du det, då när dessa tankar seglade in i ditt sinne? Minns du?
Tänkte du på hösten som börjar nalkas? Och på allt som ska göras i höst? På hur det ska bli? På hur du ska hinna med? Eller var det på något som hänt under sommaren?

Ibland känner vi oss ensammast i världen om något vi är med om i livet. Känner oss utanför, udda, annorlunda. Vi har kanske blivit uppsagda från jobbet, är sjukskrivna, ligger i skilsmässa, har svårt att få barn, känner oro inför framtiden, känner oss låga, har sjuka anhöriga eller har svårt att hitta till eller upprätthålla balansen i livet.

Men det finns goda nyheter. Om vi tittar på roten till det onda, till att vi mår som vi mår, så finns det massor att utforska så att vi kan känna större inre tillfredsställelse och lugn. Inte genom att försöka kontrollera andra människor. Inte nödvändigtvis genom att förändra situationen eller något i det yttre. Det utesluter naturligtvis inte att det ibland behövs handling. Nej, det som är så spännande är att vi kan påverka hur vi förhåller oss till det som sker. Det är här det börjar bli mycket intressant. För detta kan sägas vara nyckeln till frihet! Och vi får inte glömma bort att vi inte är ensamma. Vi sitter alla i samma båt och har så mycket mer gemensamt än vi tror.

Nyckeln till frihet handlar inte tankarnas innehåll nödvändigtvis. Visst kan vi dras ner av vissa negativa tankar. Och bli uppskärrade av andra. Men hur vore det om du inte trodde på dina tankar? Hur skulle livet se ut då? Om du lät tankarna vara så att säga, såg till att de inte ‘slog läger’ i ditt medvetande och faktiskt även i din kropp?

Och detta, dvs. vad som händer när vi tror/inte tror på det vi tänker, är det som jag själv haft en brinnande iver att vilja utforska sen den dagen (i januari 2004) jag kom i kontakt med, och började utöva yoga och meditation dagligen. Med yogans olika övningar och idogt utövande kunde jag uppleva en större medvetenhet efterhand. Utöver allt det fysiska positiva som hände förstås. Jag kunde se mina tankemönster och olika reaktioner som utlöstes av dessa. Och med fortsatt praktiserande kunde jag successivt släppa på flera av dessa (praktiserandet pågår ständigt vill jag ödmjukt lägga till). Vissa tankemönster sitter som berg, t.ex. sådana som ibland gått i arv från våra familjer eller i vår kultur. “Jag är inte värd att älskas” är en klassiker t.ex. Den har nästan blivit en folksjukdom här i västvärlden. Som orsakar t.ex. att vi gör allt vad vi kan för att prestera och visa vad vi kan så att vi blir bekräftade. Eller försöker lägga på en mask och vara trevliga (ibland kallat “mr-nice guy syndromet”). Vi vill uppnå vissa saker och sätter våra mål omedvetet baserat på en grundläggande känsla av att inte vara värdiga kärlek. Konsekvenserna kan bli många och förödande inte bara för oss själva men även för andra i vår omgivning. Den gemensamma nämnaren kan vi nog generellt säga blir stress. Stress kan yttra sig på så många olika sätt och är orsaken till många sjukdomar.

De allra flesta av oss människor är dock inte ens medvetna om vad vi tänker. Vi har då svårt att se orsak och verkan i våra liv (karma). Vi lever på autopilot och skyller oftast vårt mående på andra människor och omständigheter. Det och det hände och därför mår jag si eller så. Eller så anklagar vi oss själva. Vi borde veta bättre eller vi borde vara annorlunda än vi är. “Here we go again”, samma sak händer om och om i livet.

“Whatever a person does, the results will follow him to the farthest reachest. There is nowhere, not on earth or in the sky, that the results of our deeds will not bear fruit” – The Dhammapada

Det är lätt att man dömer sig själv när man väl upptäcker det som upprepar sig gång på gång i ens beteende eller i livet. Med hjälpa av yoga och mindfulness kan vi istället sakta börja utforska oss själva, dvs. tankar, känslor och beteende. Vi påbörjar då en process som vi kan kalla för rening (‘purification’).

Enligt buddhistisk psykologi innebär denna ‘purification’ att släppa på spänningar, konflikt, distraktion, sorg och oro. Och vi utvecklar och förfinar förmågan till koncentration.

I yogans filosofi (Patanjali’s verk ‘Yoga Sutras’) finns ordet Saucha (sanskrit) omnämnt. Sauchas innebörd är rening av kropp och sinne. Här kommer några exempel på vad man kan göra:
– Undvika för mycket berusningsmedel och stimulantia som alkohol, rökning, kaffe, kött, socker, starka kryddor, droger eller äta för mycket
– Utöva renande yogiska tekniker t.ex. yoga asanas (yogapositioner) som stärker och ger kroppen ny energi, tar bort toxiska föroreningar och spänningar. Även pranayama (andningsövningar) är ett exempel på teknik som ger lätthet till kropp och sinne och rensar de subtila energikanalerna (nadis).
Pranayama ger näring åt alla kroppens vävnader och celler och ger ökad koncentration.
Genom regelbundet utövande av asana och pranayama blir det lättare att meditera; kropp och sinne har då förberetts för meditation (dhyana) där koncentration är förstadiet (dharana).

Under den här reningsprocessen som leder till ökat medvetande blir vi först mer medvetna om vad vi tänker och hur vi då agerar och vad konsekvensen blir för oss själva och andra människor. Sen kommer en fas när vi fortsätter agera på samma sätt och är medvetna om att vi gör det men kan inte stoppa det. Och då dömer vi oss själva extra hårt. ‘Jag borde veta bättre’ tänker vi då. Men notera att även detta är en tanke och att även den kan vi sluta tro på.

Vi lider alltså för att vi tror på det vi tänker. Och yoga och mindfulness är goda nyheter eftersom vi kan höja vårt medvetande genom att vi öppnar upp hjärta, kropp och sinne. Och när vi gör det kan vi möta det som varit innestängt under en lång tid. En inre rening. Och när vi möter tankar och känslor och slutar identifiera oss med dessa, det är då vi kan släppa dem fria som ballonger mot himlen.